Tankar kring Partisan: Stormakt Blå
 

Summary in English: This blog post deals with the unearthing of the lost unpublished Swedish role-playing game Partisan, which depicts Sweden under a fictional foreign occupation. 

Stormakt Blå är nog den mest udda av de fyra Partisan-settingarna som jag projekterade för spelet. Röd och Brun var "naturliga" upplägg av historiska eller samtida realpolitiska orsaker, medan Ultraviolett passade samman med teveserien V som var populär 1985-86. 

Det onda USA, däremot, var en idé som egentligen hörde hemma i tidigt 1970-tal, när svenska vänsteraktivister demoniserade det landet på grund av Vietnamkriget. Denna konflikt slutade dock med kommunistisk seger 1975 och därefter trappades den USA-fientliga retoriken ner i Sverige. Under 1978-88 fick Vietnamkriget en renässans i Hollywood med filmer som Deer Hunter, Apocalypse Now, Plutonen, Saigon: Off Limits, Born on the Fourth of July, Full Metal Jacket, och Missing in Action-serien. Jag såg inte någon av dem, eftersom jag inte var intresserad av krigsfilmer, men jag kunde inte undgå att ta intryck av tidsandan, vilket i sin tur bör ha påverkat mitt skrivande av setting Blå.

Lite bakgrundsinformation:

  • McCarthyismen, antagligen bortglömd i Sverige idag, var en infekterad inrikespolitisk konflikt i USA under första halvan av 1950-talet. Senator Joe McCarthy var en populist som under många år framgångsrikt förespråkade antikommunistiska konspirationsteorier med öppet stöd från många rabiata håll samt med diskret tillskyndan av FBI-chefen J Edgar Hoover. Nej, i verkligheten fanns ingen fara för den amerikanska demokratin eftersom McCarthy, Hoover och deras bundsförvanter stötte på patrull i både kongressen, domstolar och massmedia. Men i setting Blå vrider jag upp “volymknappen” till 11 och låter de här kommunistjägarna få high-score: de tar över den amerikanska staten.
  • Militärkupp i Frankrike 1958? Ja, det skedde faktiskt även om demokratin inte gick under. Vid den kuppen kom general Charles de Gaulle till makten och utmanövrerade snabbt kuppmakarna genom att använda sin auktoritet för lansera en ny författning, ungefär lika demokratisk som den gamla. Men om de Gaulle inte hade funnits där, så kunde det ha gått så här illa. Frankrike hade ju haft ett auktoritärt styre 1940-44, den så kallade Vichy-regimen. Statskupp i Italien? Det fanns sådana planer på 1960-talet (Piano Solo, Colpo Borghese), även de i efterhand ser amatörmässiga ut. Återigen handlar alltså setting Blå om att “skruva upp volymen till 11”.
  • Psi-krafter var populära i amerikansk science fiction från 1930-talet till 1960-talet. Romanen Slan av A E van Vogt hade gjort ett djupt intryck på mig när jag var tonåring på 1970-talet; den skildrar förföljelser av en psionisk minoritet och politiska konspirationer i en odemokratisk framtid. Därtill, i rollspelet Traveller, som jag spelledde 1978-85, hade psionics viss betydelse. Så inget märkligt i att jag lät inkludera detta i setting Blå. Därigenom kunde jag lägga in organiserad förföljelse av en fiktiv minoritet, vilket är okontroversiellt jämfört med att låta verkliga grupper råka illa ut. Och om psioniker hade funnits, då hade Joe McCarthy och J. Edgar Hoover säkert förföljt dem lika aggressivt som de jagade amerikanska kommunister och medborgarrättsaktivister.

Nåväl, idag minns jag inte hur jag tänkte när jag snickrade ihop Stormakt Blå, men alldeles innan jag började hos Target Games hade jag pluggat statskunskap och internationell politik i Lund. Jag var därmed väl insatt i världshistorien efter 1945, vilket syns i hantverket. 

Setting Blå gör det möjligt att köra “Vietnamkrig i Sverige”: en inhemsk gerilla som får aktivt stöd av Sovjetunionen och som har tagit tillflykt till Norrlands täta skogar. Just skog och djungel är ju  viktiga för att en gerillarörelse ska kunna hålla sig dold: detta visas tydligt i de kommunistiska gerillarörelsernas framgångar i Vietnam mot fransmännen på 1950-talet och mot USA och militärjuntan i Saigon på 1960-talen. Psikrafterna ger dessutom extra intrigmöjligheter, i synnerhet för stadsbaserade spionagekampanjer. 

Det "högeramerikanska" förtrycket öppnar för en hård men mindre grym ockupation än Tredje Rikets. Detta borde ha lett till mindre otäcka äventyr. Å andra sidan, när jag tittar på USAs historia och ser hur illa afroamerikaner, kinesamerikaner och native Americans har behandlats av sina vita landsmän, konstaterar jag att brutaliteten ändå ligger nära ytan.

Slutsummering: Kunde setting Blå ha blivit uppskattad av dåtidens gamers? Sett i backspegeln blir mitt svar: “Antagligen inte.” Jag gillar att bygga alternativa tidslinjer men, till skillnad från Brun eller Röd, så saknade Blå populärkulturell förankring i 1980-talet. Den kanske hade fungerat bättre på 1970-talet.