Tankar kring Partisan: Stormakt Röd
Summary in English: This blog post deals with the unearthing of the lost unpublished Swedish role-playing game Partisan, which deals with Sweden under a fictional foreign occupation.

När jag var ung under Kalla kriget var Första Maj den dag som diverse vänstergrupper gick ut på min hemstad Göteborgs gator för att hylla Lenin och kräva proletariatets diktatur. Ett kusligt minne, kanske med bäring än idag. Därför får du här mina nutida tankar kring Partisan: Stormakt Röd, dvs en sovjetisk ockupation av Sverige i samband med ett tredje världskrig i Europa under 1980-talet.

Under Kalla kriget hade Sverige ett toppmodernt flygvapen i världsklass och en stor men omodern armé. Nittio procent av männen, och en avsevärd del av kvinnorna, genomgick militär utbildning så nästan vem som helst kunde skjuta kulspruta eller pansarskott. Vi var ett folk i vapen som få andra.

Följande officiella ställningstagande är hämtat ur broschyren Om kriget kommer fanns med som en bilaga i samtliga dåtida telefonkataloger. Det byggde på landets erfarenheter från Beredskapstiden 1940-45.


“Det totala kriget måste mötas med ett totalt försvar. Vi måste försvara oss vilka angrepp och påfrestningar vi än utsätts för. Det gäller vår frihet och vårt oberoende, vår existens som en självständig nation.
Sverige vill försvara sig, kan försvara sig, och skall försvara sig! Motstånd skall göras ständigt och i alla lägen. Det är på Dig det beror — Din insats, Din beslutsamhet, Din vilja att överleva.
Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt!”

Läs mer om hur den svenska staten under Kalla kriget i detalj förberedde underjordisk motståndskamp mot en sovjetisk ockupation i den här DN-artikeln från 1998 — länk >>>  

Under Sovjetunionens intervention i Afghanistan 1979-88 höll Kreml en Kabul-baserad “socialistisk” lydregim under armarna med manskap och pengar. Där ser vi hur sovjetarmén borde ha fungerat som krigförande ockupationsmakt även i Europa. Dess fruktlösa taktik att jaga gerillagrupper med konventionell mekaniserad krigföring vållade oerhört lidande hos civilbefolkningen på grund av urskiljningslöst bruk av artilleri och attackflyg. En sovjetisk ockupation av Sverige samtidigt som tiotusentals av våra soldater bedriver det planerade fria kriget (dvs gerillakrig) i skogarna skulle antagligen ha blivit lika brutal. 

Sverige är vidsträckt och oländigt och blir under ett pågående europeiskt storkrig en svårkontrollerad erövring. Sovjetarmén kan helt enkelt inte sätta in de hundratusentals man som krävs för att hålla vårt land på mattan. Storstadsområdena söder om Dalälven och strategiskt viktiga punkter som flygbaserna vid Frösön och Kallax är hårt kontrollerade, men det skogklädda inlandet kan som bäst patrulleras av andrarangens infanteriförband, vars soldater ofta lider av de sovjetiska åkommorna superi och korruption.

Kreml installerar snabbt en marionettregim i Stockholm, ty så gjorde Stalin i samband med finska vinterkriget och i Polen 1945, och så gjorde hans efterträdare i Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968 och Afghanistan 1979. Villiga quislingar hade säkert kommit från det sovjetlojala Arbetarpartiet Kommunisterna.

På landsbygden finns sålunda  Partisan: Stormakt Röds  potential: svenska plutoner och kompanier bedriver fria kriget genom att organisera motstånd, spionera på fienden, ta itu med quislingar, och upprätta förbindelser med den svenska exilregeringen i Storbritannien (jo, det fanns utarbetade planer för en sådan). Under 1980-talet lever därtill många gamlingar som minns hur saker och ting fungerade 1940-45 och deras erfarenheter kommer väl till pass. Det svenska försvarets decentraliserade mobiliseringsorganisation gör att skjutvapen och ammunition knappast blir bristvaror. Däremot blir mat och sjukvård bekymmer, ty livsmedel är strikt ransonerade, läkemedel likaså. Visst finns det gott om vilt och fisk i skogarna, men partisaner behöver en allsidig kost.

Det NATO främst vill få från svenska partisaner är militära underrättelser: Sverige tjänar ju som framskjutet basområde för sovjetiska flygvapnet VVS, vars bomb- och attackplan angriper de amerikanska konvojer som fraktar förstärkningar till Frankrike och Storbritannien, och sovjetiska luftförsvaret Vojska PVO, vars robotar och jaktplan ska hindra NATO:s bombplan att nå moderlandet. Sådana underrättelser förmedlas enklast via radio, så telekrigföring blir en väsentlig partisanverksamhet, medan ockupanterna avrättar folk som innehar otillåtna radiosändare. Brittiska och amerikanska agenter smugglas in i Sverige för att delta i denna verksamhet.

Hur länge ett tredje världskrig av detta slag skulle kunna rasa är svårt att bedöma, men efter ett par år tar det antagligen slut. Tre möjliga slut:

  • Sovjetunionens nederlag leder till Sveriges befrielse.
  • Sovjetunionens seger leder till att ett realsocialistiskt Sverige inlemmas i Warszawapakten och blir en DDR-liknande polisstat. I ett sådant sammanhang kan partisankampen kanske fortsätta några år till.
  • Ett storskaligt kärnvapenkrig leder till civilisationens sammanbrott. Här övergår Partisan till Wastelands.